Boreal Raptor Project
Understanding the Distribution and Drivers of Boreal Raptor Communities in a Rapidly Changing Northern Forest Landscape
A Citizen Science Project
Utbredning och drivkrafter hos boreala rovfågelsamhällen i ett snabbt föränderligt nordligt skogslandskap
Ett medborgarforskningsprojekt
|
The primary aim of this project is to develop a deeper understanding of the overarching patterns and drivers of distribution of boreal raptor communities across northern forest landscapes that are undergoing rapid changes due to forestry, wind farm development, and climate change.
Boreal raptor communities are comprised of a diverse array of species, including owls, falcons, eagles, hawks, buzzards, kestrels, harriers, and even ravens. Despite their ecological importance, there is a notable lack of studies focusing on their interactions, co-occurrence patterns, and the reasons certain species thrive together while others are more vulnerable to environmental changes. Furthermore, it is critical to identify which species are most threatened by the impacts of habitat alteration and climate change to guide conservation efforts effectively, especially in light of new EU forest policy. Supported by: Kempestiftelserna |
The specific aims of the project are-
1. Raptor Presence: Document the presence of all raptor species in and around known Golden Eagle territories within mountain and forest landscapes.
2. Species Co-occurrence: Identify patterns of co-occurrence among raptor species and determine which species frequently appear together and which do not.
3. Life History and Ecological Links: Analyze spatial variation in species composition and investigate how life history traits and ecological niches influence these patterns.
4. Environmental Drivers: Examine how the distribution of raptor species across space and time correlates with land use, rodent and grouse population densities, scavenging opportunities, and climatic factors in the region, covering a gradient from mountains to coastal areas.
Understanding the dynamics of boreal raptor communities will provide valuable insights into the effects of landscape and climatic changes on biodiversity. The outcomes of this research will contribute to the development of targeted conservation strategies to protect vulnerable raptor species and their habitats.
1. Raptor Presence: Document the presence of all raptor species in and around known Golden Eagle territories within mountain and forest landscapes.
2. Species Co-occurrence: Identify patterns of co-occurrence among raptor species and determine which species frequently appear together and which do not.
3. Life History and Ecological Links: Analyze spatial variation in species composition and investigate how life history traits and ecological niches influence these patterns.
4. Environmental Drivers: Examine how the distribution of raptor species across space and time correlates with land use, rodent and grouse population densities, scavenging opportunities, and climatic factors in the region, covering a gradient from mountains to coastal areas.
Understanding the dynamics of boreal raptor communities will provide valuable insights into the effects of landscape and climatic changes on biodiversity. The outcomes of this research will contribute to the development of targeted conservation strategies to protect vulnerable raptor species and their habitats.
De specifika målen med projektet är:
1. Förekomst av rovfåglar: Dokumentera förekomsten av alla rovfågelarter i och omkring kända kungsörnsrevir inom fjäll- och skogslandskap.
2. Arters samförekomst: Identifiera mönster i samförekomst mellan olika rovfågelarter och fastställa vilka arter som ofta förekommer tillsammans och vilka som inte gör det.
3. Livshistorik och ekologiska samband: Analysera rumslig variation i artsammansättning och undersöka hur livshistoriska egenskaper och ekologiska nischer påverkar dessa mönster.
4. Miljödrivande faktorer: Undersöka hur rovfåglars utbredning i tid och rum hänger samman med markanvändning, tätheter av gnagare och skogshöns samt klimatfaktorer i regionen, med ett täckningsområde från fjäll till kust.
Att förstå dynamiken i boreala rovfågelsamhällen kommer att ge värdefulla insikter om hur landskapsförändringar och klimatpåverkan påverkar biologisk mångfald. Resultaten från denna forskning kommer att bidra till utvecklingen av målinriktade bevarandeåtgärder för att skydda känsliga rovfågelarter och deras livsmiljöer.
1. Förekomst av rovfåglar: Dokumentera förekomsten av alla rovfågelarter i och omkring kända kungsörnsrevir inom fjäll- och skogslandskap.
2. Arters samförekomst: Identifiera mönster i samförekomst mellan olika rovfågelarter och fastställa vilka arter som ofta förekommer tillsammans och vilka som inte gör det.
3. Livshistorik och ekologiska samband: Analysera rumslig variation i artsammansättning och undersöka hur livshistoriska egenskaper och ekologiska nischer påverkar dessa mönster.
4. Miljödrivande faktorer: Undersöka hur rovfåglars utbredning i tid och rum hänger samman med markanvändning, tätheter av gnagare och skogshöns samt klimatfaktorer i regionen, med ett täckningsområde från fjäll till kust.
Att förstå dynamiken i boreala rovfågelsamhällen kommer att ge värdefulla insikter om hur landskapsförändringar och klimatpåverkan påverkar biologisk mångfald. Resultaten från denna forskning kommer att bidra till utvecklingen av målinriktade bevarandeåtgärder för att skydda känsliga rovfågelarter och deras livsmiljöer.
Det projektet är det första i sitt slag i Sverige med fokus på rovfåglar ur ett flerarts-perspektiv (vilket även pekats ut som en prioritet av Naturvårdsverket), och det erbjuder flera direkta och indirekta samhällsnyttor som bidrar till bevarandet av biologisk mångfald, ekosystemförvaltning och människors välbefinnande i Sverige.
• Förbättrat bevarande av biologisk mångfald: Genom att dokumentera förekomst och utbredning av lokala rovfågelarter tillhandahåller projektet viktig data för att skydda dessa toppredatorer och deras livsmiljöer. Denna information kommer att stödja bevarandeplanering, särskilt för hotade och sårbara arter i norr, och säkerställa ekosystemens integritet.
• Förbättrad ekosystemförvaltning: Genom att förstå samförekomstmönster mellan rovfåglar och deras mångfaldiga bytesarter kan projektet förutsäga hur förändringar i markanvändning eller bytespopulationer påverkar rov-djur-dynamik. Detta kan vägleda hållbart skogsbruk och placering av vindkraftverk och därmed minska konflikter mellan mänsklig aktivitet och vilda djur.
• Minskning av konflikter mellan människa och vilt: Genom att identifiera miljödrivande faktorer och samförekomstmönster kan projektet bidra till strategier som minskar risker såsom trafikolyckor, kollisioner med vindkraftverk och blyförgiftning från jaktrester. Detta gynnar inte bara rovfåglar, utan även jägare, lantbrukare och naturresursberoende näringar.
• Övervakning av klimatförändringens effekter: Studiet av klimatfaktorers påverkan på rovfåglars utbredning ger en unik möjlighet att följa klimatförändringars effekter på ekosystemen. Rovfåglar är känsliga indikatorer på miljöhälsa, och deras reaktioner på förändrade förhållanden kan fungera som tidiga varningssignaler för bredare ekologiska skiften.
• Stöd till hållbar markanvändningspolitik: Sambanden mellan rovfåglars utbredning, markanvändning, smågnagare och skogshöns kommer att generera konkret data för att utforma markanvändningsstrategier som balanserar ekonomisk aktivitet med naturvård. Detta bidrar till att bevara ekosystemtjänster såsom skogsbruk, förnybar energi och biologisk mångfald.
• Utbildning och kommunikation: Projektets resultat kan användas för att öka allmänhetens medvetenhet om rovfåglars betydelse i ekosystemen. Utbildningsinsatser för skolor, lokalsamhällen och beslutsfattare kan främja engagemang och en djupare förståelse för naturvård.
• Ekonomiska fördelar: Förekomsten av ikoniska rovfågelarter såsom kungsörn och jaktfalk lockar fågelskådare och naturintresserade och uppmuntrar nya generationer att vistas i naturen och bli framtida naturvårdare. En väl dokumenterad rovfågelpopulation kan stärka ekoturismen och därmed landsbygds- och fjällnära ekonomier.
• Folkhälsa: Forskning om rovfåglars jaktbeteenden och interaktioner med bytesdjur (t.ex. gnagare) kan indirekt gynna folkhälsan genom övervakning av zoonoser och miljögifter såsom bly, organiska föroreningar och bekämpningsmedel.
• Ge tillbaka till samhället: Projektet syftar till att ge tillbaka till lokalbefolkningen genom att inkludera deras värdefulla kunskap och uppmärksamma deras viktiga och engagerade insatser i övervakningen och bevarandet av rovfåglar i regionen. Förhoppningen är att inspirera den unga generationen av lokala naturvänner och fågelskådare att fortsätta detta ovärderliga arbete.
• Globala bidrag till vetenskap och policy: Projektet kommer att generera vetenskaplig kunskap som kan bidra till globala bevaranderamverk såsom konventionen om biologisk mångfald och FN:s globala hållbarhetsmål (t.ex. SDG 15: Life on Land).
• Förbättrat bevarande av biologisk mångfald: Genom att dokumentera förekomst och utbredning av lokala rovfågelarter tillhandahåller projektet viktig data för att skydda dessa toppredatorer och deras livsmiljöer. Denna information kommer att stödja bevarandeplanering, särskilt för hotade och sårbara arter i norr, och säkerställa ekosystemens integritet.
• Förbättrad ekosystemförvaltning: Genom att förstå samförekomstmönster mellan rovfåglar och deras mångfaldiga bytesarter kan projektet förutsäga hur förändringar i markanvändning eller bytespopulationer påverkar rov-djur-dynamik. Detta kan vägleda hållbart skogsbruk och placering av vindkraftverk och därmed minska konflikter mellan mänsklig aktivitet och vilda djur.
• Minskning av konflikter mellan människa och vilt: Genom att identifiera miljödrivande faktorer och samförekomstmönster kan projektet bidra till strategier som minskar risker såsom trafikolyckor, kollisioner med vindkraftverk och blyförgiftning från jaktrester. Detta gynnar inte bara rovfåglar, utan även jägare, lantbrukare och naturresursberoende näringar.
• Övervakning av klimatförändringens effekter: Studiet av klimatfaktorers påverkan på rovfåglars utbredning ger en unik möjlighet att följa klimatförändringars effekter på ekosystemen. Rovfåglar är känsliga indikatorer på miljöhälsa, och deras reaktioner på förändrade förhållanden kan fungera som tidiga varningssignaler för bredare ekologiska skiften.
• Stöd till hållbar markanvändningspolitik: Sambanden mellan rovfåglars utbredning, markanvändning, smågnagare och skogshöns kommer att generera konkret data för att utforma markanvändningsstrategier som balanserar ekonomisk aktivitet med naturvård. Detta bidrar till att bevara ekosystemtjänster såsom skogsbruk, förnybar energi och biologisk mångfald.
• Utbildning och kommunikation: Projektets resultat kan användas för att öka allmänhetens medvetenhet om rovfåglars betydelse i ekosystemen. Utbildningsinsatser för skolor, lokalsamhällen och beslutsfattare kan främja engagemang och en djupare förståelse för naturvård.
• Ekonomiska fördelar: Förekomsten av ikoniska rovfågelarter såsom kungsörn och jaktfalk lockar fågelskådare och naturintresserade och uppmuntrar nya generationer att vistas i naturen och bli framtida naturvårdare. En väl dokumenterad rovfågelpopulation kan stärka ekoturismen och därmed landsbygds- och fjällnära ekonomier.
• Folkhälsa: Forskning om rovfåglars jaktbeteenden och interaktioner med bytesdjur (t.ex. gnagare) kan indirekt gynna folkhälsan genom övervakning av zoonoser och miljögifter såsom bly, organiska föroreningar och bekämpningsmedel.
• Ge tillbaka till samhället: Projektet syftar till att ge tillbaka till lokalbefolkningen genom att inkludera deras värdefulla kunskap och uppmärksamma deras viktiga och engagerade insatser i övervakningen och bevarandet av rovfåglar i regionen. Förhoppningen är att inspirera den unga generationen av lokala naturvänner och fågelskådare att fortsätta detta ovärderliga arbete.
• Globala bidrag till vetenskap och policy: Projektet kommer att generera vetenskaplig kunskap som kan bidra till globala bevaranderamverk såsom konventionen om biologisk mångfald och FN:s globala hållbarhetsmål (t.ex. SDG 15: Life on Land).
